onsdag 29 september 2010

Invented

Om någon har råkat missa det så finns det ett band på jorden som jag gillar lite, lite mer än de flesta. Egentligen vet jag inte varför jag säger så, för min lista över favoritband är minst lika stor som min skivsamling, men om jag var tvungen att välja ett enda band, ett enda, så är valet enkelt.
Jimmy Eat World.

De är etta på min last.fm med nästan tusen spelningars marginal - bara en sån sak.

En hoper everyguys som råkade skriva det tidiga nollnolltalets mesta "ryck upp dig"-låt, vid precis rätt tillfälle, och redan innan det hade släppt en av det sena nittiotalets bästa skivor. Alla som sett dom live vet att de ser nästan plågsamt vanliga ut. Fyra trettionåntingkillar framför en enkel backdrop. Ingen krångel, bara enkel rock. Enkel och så sinnsykt bra.

Tvinga mig inte att säga vilken som är deras bästa låt - det går inte. Det finns en för varje tillfälle och humör.

Just ikväll är det Stop från nya plattan, Invented, som släpptes igår. Jag har bara lyssnat på den tre gånger, men herregud - en låt som börjar med raderna

don't have to be the prettiest
if you have the mind and the willingness
no one stops a girl who knows what she's got

går inte att inte gilla. Så är det bara.Och det är samma noja varje gång det kommer en ny skiva. Risken att de skulle faila i mina ögon är minimal, men jag blir alltid orolig. Tänk om, tänk om det suger? Vad fan gör jag då? Jisses så less jag skulle bli.
Men det händer aldrig - såklart.
Invented är långtifrån så radiovänlig som delar av Chase This Light, inte lika tung som Futures och ljusår från collegepoppen på Bleed American. Men det är ingen dålig skiva. Det låter som Clarity, bara tio år senare, och det är ju precis vad det är. Det är något du ibland lyssnar på från början till slut, ibland en enstaka låt och allra helst med hörlurar. Det finns så mycket ljud, förstår ni.

Visst är det trevligt med favoritband som ändrar sig sådär lagom mycket? Aldrig så mycket att de inte känns igen, men alltid mycket nog för att vara intressanta. För att citera My Best Theory:

let's hope the old script gets a new twist

Jag brukar ju försöka avsluta med något i stil med "bästa spår" men jag har inte lyssnat in mig tillräckligt än. Ber att få återkomma på den punkten helt enkelt. Men just, precis nu ligger titelspåret och redan tidigare nämnda Stop väldigt bra till.

måndag 27 september 2010

Turned to real life

Jag vet att jag har sagt det typ en miljard gånger förut, men det här är fortfarande en av de bästa dagarna i mitt liv. Någonsin.
Definitivt den bästa skiddagen.

Bilden har ingenting med dagen ifråga att göra.

Dagens ord:

Courtesy of Storsukinon:

*snirf*

Något säger mig att det kan bli användbart. Någon gång.

tisdag 21 september 2010

När tystnaden skräms, vad är det som hänt?

jag är lite trött ikväll. så det blir inget agiterande. jag lyssnar på jocke berg och jojje wadenius och bara tar in det. allvaret. en tiger som skäms. så är det. ni tekniska jävlar kan säkert rota fram den på spotify. själv går jag ock lägger mig med Belgarath Besvärjaren del 1. ett annat universum. kanske lite bättre än vårat. även om de bara har en drake där, och hon är dum.
färdigspårat. godnatt.

Sverige, Sverige älskade vän
en tiger som skäms
jag vet hur det känns
när allvaret har blivit ett skämt
när tystnaden skräms
vad är det som hänt

välkommen, välkommen hit
vem du än är - var du än är

duka din veranda till fest
för en långväga gäst
i landet lagom är bäst
vi skålar för en midsommar till
färsk potatis och sill
som om tiden stått still

välkommen, välkommen hit
vem du än är - var du än är

regnet slår mot rutorna nu
men natten är ljus i ett land utan ljud
och glasen glittrar tyst på vårt bord
lika tomma som ord
visst är kärleken stor

välkommen, välkommen hit
vem du än är - var du än är
välkommen, välkommen hit
vem du än är - var du än är

Kent - Sverige

Om vårt minne är kort kan vår ångest gå bort.


(Ja, jag vet att bilden är tagen från fel sida av bron, men det var svinkallt och jag hade bråttom hem till valvakan.)

Innan den 19 september gick åt helvete såg det ut så här

..och kallt vare.

måndag 20 september 2010

Jag hatar att det är så här

 - Man omvänder inte de troende genom att klanka på deras gud.

Tro mig, om jag hade varit ledig idag hade jag otroligt gärna gått och demonstrerat. För min egen skull. För att känna samhörighet, motivation, framtidstro och för att våga hoppas.
Men de som fyller Sveriges torg och gator i demonstrationståg mot främlingsfientlighet och rasism är redan med på noterna. Det tycker samma sak. Att Sverigedemokraterna har fel.
Att en random kebab har fler fans än Sverigedemokraterna är ett allmänt känt faktum. Men det hjälper oss inte.

För man lyssnar sällan på de som inte tycker som en själv. Det lilla ointressefiltret tar plats i ens öron och leder uppmärksamheten åt något annat håll. Skulle min brorsa sluta hålla på AIK bara för att jag sa att Kalmar har snyggare tröjor? Knappast. Han försvarar sitt lag, ibland bortom logikens gränser. Skulle jag rösta på Centerpartiet bara för att de skickar sms till mig på valdagen och uppmanar mig att göra just det? Aldrig. Så är det. Så gör man, i sporten så väl som i politiken. Man håller på sitt lag.

Om  jag säger till någon på andra sidan staketet att dennes parti har fel, tror ni han lyssnar på mig då?
Knappast.
Om jag däremot frågar varför han håller på just dem, då har jag skapat möjligheter till en diskussion, och i en diskussion får jag reda på orsaken och vet jag orsaken - då är det upp till mig att erbjuda ett annat alternativ.

Jag önskar att vi kunde omvända vilsekomna SD-väljare med demonstrationer och facebookgrupper, men jag är rädd att det inte går.
Jag tror att lösningen stavas diskussion.
Det kanske är ett jobbigare och mindre tillgängligt alternativ, men det kan vara allt vi har.

Inte rädd.

Jag har två saker att säga.

Först -  från och med idag, måndagen den tjugonde september tvåtusentio, är detta inte längre bara en fotoblogg. Jag kommer inte kunna begränsa mig så. Vill det inte heller. Världen omkring mig är inte bara vacker, den är viktig också. Klicka på politik i den fina ordmolnet här till höger för att komma till sådant som jag tänker och tycker i ord- istället för bildform.

Näst först - Nu tänker jag citera Marshall Mathers III, även känd som Eminem. Inte helt vanligt, för att vara jag, men jag känner att jag behöver det.

I'm not afraid, to take a stand
everybody, come take my hand.
we'll walk this road together, through the storm
whatever weather, cold or warm
just lettin' you know that, you're not alone

Rädsla och förståelse.

Jag har tänkt.
Hela dagen har jag grubblat.
Jag förstår att folk är rädda. Det är jag med ibland.
Men jag är inte rädd för personen jämte mig. Jag är rädd för människan i välskräddad kostym och blanka manschettknappar.
Ni vet han som bor i Sagerska.

Idag är Sverige kallt.
Men samtidigt tror jag att det brinner i folks hjärtan som aldrig förr. Gudarna ska veta att mitt hjärta brinner. Nu måste vi visa vad vi verkligen tycker, vad som är viktigt och vi måste göra det hela tiden, varje dag under fyra långa år.
Framförallt måste vi skapa trygghet. One way or another.
Det kan bli svårt, med en regering som - även om de döljer det väl - tycker att de som har oturen att inte få ett jobb (eller inte kan jobba) ska ha det riktigt jävla pissigt kommer de som redan har det otryggt och tveksamt knappast att få det bättre. Men vi måste försöka.
Hade jag haft tid och pengar hade jag åkt runt till varenda en av de där trehundratjugoåttatusen sexhundranitton personerna och frågat dem, öga mot öga, vad som skulle kunna få dem att rösta annorlunda i nästa val. För jag tror att de kan ändra sig.
Det handlar om rädsla förstår ni. Det har det alltid gjort.

Du är orolig. Det finns för få jobb. Du sökte ett, men någon annan fick det. Någon med annan hudfärg, kanske till och med en annan religion. Någon jävlas med din unge i skolan. Det andra barnets mamma har slöja över håret och svårt att få ordning på de svenska orden.
Kom inte hit och kom, tänker du.
Du tänker på din egen mamma, undrar hur hon egentligen har det på äldreboendet. Tiden räcker aldrig till, varken för dig eller för personalen. Det finns för lite pengar. Inga resurser.
Det kanske är någon annan som får dem. Kanske någon som kom hit för bara ett litet tag sedan, och upptäckte hur lätt det kan vara att överleva utan jobb. Hur bekvämt det är.
Någon tog från dig, och nu vill du ha tillbaka.


Det är inte svårare än så.
Rädsla och oro föder hat. Hitler visste det, och så gör även Jimmie och Björn. Jag tror inte att 328 619 personer i Sverige är rasister. Däremot tror jag att många, kanske alla av dem är besvikna på ett samhälle som vänt många människor ryggen i den finanskris som knappast lämnade någon oskadd. Jag tror att många i ren frustration röstar på ett parti som liksom dem själva känner sig utanför. Det är där i striden ligger.
Vi ska alltid se till att Sverigedemokraterna och deras människovidriga politik hålls utanför. Däremot ska vi se till att de som valde att rösta på dem igår kommer in. Kommer med. Kommer ifrån rädslan och utanförskapet.
Lyckas vi med det kommer Jimmie och hans vänner snart att tala för döva öron.

Jag har tillbringat en hel dag på en smal pinne, vinglandes mellan förtvivlan och rasande ilska. Men jag kliver ner nu.
Nu.
För ilskan tjänar nästan ingenting till. Den är bra som drivkraft, men dålig på förståelse. Och det är förståelse vi behöver nu. Att sprida som små hoppfulla stearinljus en mörk vinterkväll. Förstå att folk är rädda. Få dem att förstå att de är rädda för fel personer.
Käre Jimmie talade om att ta ansvar. Tror jag. Han verkade ha svårt att komma till punkt, men det hör inte hit.
Ansvar.
Nu är det allas ansvar, ditt och mitt, att se till så att det här aldrig händer igen. Vi är röda, vi är blåa, vi är gröna. Vi är pirater och moderater. Feminister och socialister. Vi är olika. Allihopa. Unika. Framför allt är vi människor, och vi har alla lika värde.
Och det, mina vänner, är det finaste av alltihop.


Själv tror jag att ett av de största problemen ligger i skolan, men det ska få ett eget inlägg, en annan gång. För den förtjänar det.

Och jag ger aldrig upp.
/Hedda Berander

The Sundown

Vi har ett högerextremt parti i riksdagen.
1494 personer i Falkenbergs kommun röstade på ett rasistiskt parti i riksdagsvalet.

Inget politiskt block fick egen majoritet.
Med andra ord - det är ett rent helvete just nu. Jag hade velat leta upp de där 1494 personerna och frågat dem - öga mot öga - varför de inte tycker att alla människor är lika mycket värda, och hur i helvete de kan vara så lättlurade att de röstar på ett parti utan genomtänkt politisk agenda. Hur de frivilligt vill vrida tillbaka klockan till 1933?
Jimmie Åkesson pratar om att ta ansvar. Det mest ansvarsfulla han skulle kunna göra är att upplösa partiet.

De senaste åren har jag sagt att jag inte vill engagera mig politiskt igen. Att jag fick nog när jag insåg hur mycket meningslös byråkrati som ligger bakom en sån sak som att formulera ett politiskt program. Hur mycket tid som ödslas när partikamrater debatterar två sidor av samma mynt till idiotins gräns.
Tyvärr måste jag nog ändra mitt beslut.
Jag kommer inte ta på mig något ansvar, men om någon ger mig antirasistiska flygblad så kommer jag gladeligen springa i varenda trappuppgång i hela Falkenberg de närmaste veckorna. Vänstern, Miljöpartiet, Sossarna, jag bryr mig inte om vilket parti det skulle gälla, men det här får aldrig hända igen. Det är nu det börjar. Vi har fyra år på oss att bevisa för allt och alla att vi aldrig, inte på några villkor kommer gå i våra grannländers fotspår och låta smygrasismen växa sig stark mitt ibland oss. Och nedräkningen börjar nu.
Det är 1456 dagar till valet 2014. Vi har 1456 dagar på oss att slänga SD all världens väg, långt bort från allt vad anständig politik heter. Det är nu det börjar.

Vi har en fiende mitt ibland oss. Ett parti som bland annat vill ta bort samkönade äktenskap, förbjuda insemination av lesbiska, minska den utomeuropeiska invandringen med 90% och ta bort stödet för utomeuropeiska adoptioner. Bland annat.
Ärligt talat - jag vill kräkas. Jag blev gråtfärdig när SVT's VALU kom upp, och den var ändå över en procent fel i fallet SD.

Jag säger som min vän Tove sa en gång, under en av de där meningslösa diskussionerna i Eskilstuna.
"En ny värld är inte möjlig - en ny värld är nödvändig!"

Edit: Till er 328 619 personer som röstade på Sverigedemokraterna i riksdagsvalet - ni vet väl att jultomten bara hälsar på de snälla barnen? Fy fan för er.

söndag 19 september 2010

För Hela Sverige, Med Hjärtat Till Vänster

Så.
Nu har jag tagit mitt medborgerliga ansvar.
Återstår att hålla tummarna, knapra pistagenötter och hoppas hoppas hoppas att majoriteten av de som bor i vårt kära, avlånga land tänker på fler än sig själva.
I rent undersökningssyfte tänkte jag leta upp mina gamla lönespecar från årsskiftet 2006-2007, men jag kan inte hitta dom. Hur som helst har jag konstaterat att skillnaden i pengar mellan en alliansregering och en rödgrön för mig motsvarar ungefär vad ett säsongskort kostar.

Det är mycket pengar.
Det är nästan en månadslön mer om året.
Men vad gör det. Jag vill kunna åka iväg på mina skidsäsonger utan att oroa mig över vad som händer om jag skadas, eller för den delen kunna åka iväg utan att behöva oroa mig för att min mormor och farmor inte ska få den hjälp de behöver.
Jag har fått jobb på grund av de engelskakunskaper jag tillgodogjort mig i skolan.
Jag betalar gärna tillbaka. Anytime.

Det är inte bra med ett system där det är lätt att leva på bidrag man inte borde ha, men måste jag välja mellan det och ett samhälle där folk stängs ute - där det lönar sig att arbeta men är ett rent helvete att vara arbetslös - då väljer jag det första. Jag väljer att tro att de flesta menar väl och att fuskare finns i alla samhällen.
Hellre fria än fälla.

Nu: Bita på naglarna, kanske ta en fotopromenad.
Sen: Valvaka med Noblesse och pistagenötter.

Oh, and time's a loaded gun

Fisköga

måndag 13 september 2010

Så här i valtider..




Klarar de stora tidningarna av att hålla sin politiska åsikt på ledar- och opinionssidorna eller ramlar det in vinklade artiklar även på nyhetsplats?

Åsa Linderborg
Den Allierade Journalisten #1
Den Allierade Journalisten #2

Annika Marklund (såklart) skrev ett i vanlig ordning lysande blogginlägg om ungefär exakt samma saker som jag tycker.

Självklart röstar jag Rödgrönt

Även en intressant diskussion i kommentarerna.

Och slutligen, min egen kommentar till en Facebookpolare som tycker att jag "vill backa Sverige in i framtiden":

tisdag 7 september 2010

Blåsippor är till för alla.

När jag ändå håller på och bryr mig.

Hur fint är inte det här?

Barn är så mycket mer kloka och konkreta än vuxna.

Politik och sånt

Så här i valtider vill jag bara meddela en sak.

Martin Ezpeleta, är - enligt mig - smått fantastisk.

Klicka HÄR!

(Och jag vet att det så här i infomanians tidevarv är lätt att hosta ur sig länkar till höger och vänster som vore de snytpapper en vanlig höst på dagis, men nu är jag lite allvarlig. Man's got a point here förstår ni. Förövrigt samma Martin Ezpeleta som gjorde att P3 Dokumentärprogram om FARC-gerillan i Colombia, något som också är väl värt att kolla upp.)

måndag 6 september 2010

Landskapligt - Dag 3 och vidare

Vakten på Borregaard i Sarpsborg, Brahehus, en väldigt smal väg upp till Vista Kulle.
Och en Väldigt Snyggt Stripead Bil.
Bara en sån sak.

Landskapligt - Dag 2

Underbar morgon vid stranden i Helsingborg, vidare upp till Stenungssund och ut på Tjörn och Orust.
Utsikt?! Vadå utsikt?